Tankar

Är så virrigt just nu allt ihopa. Jag vet ingenting. Jag beter mig som en tokig människa. Känner knappt igen mig själv. Tänker konstant. På saker jag borde göra och på saker jag har gjort. Jag saknar. Att bara prata och kramas. Det verkar inte finnas mer. Tänk om man bara viste vad som blir av av det hela. Är det värt att fortsätta. Är det lika bra att lägga ner och packa och sticka. Att glömma. Tror aldrig jag kommer att glömma. Hur glömmer man. Det som finns innuti. Det man känner på sig. Det man vet utan att kunna veta det. Det ingen har berättat men man vet iaf. Hur ska man hitta mod att säga som det egentligen är. När man redan vet att man inte vill höra svaret. Jag blir galen. Vem är jag. Vad hände. Jag måste hitta tillbaka igen. Är inte lätt att vara jag när jag tänker för  mycket.
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback